Morgonstund har guld i mun

Jag är en morgonmänniska. Jag har inte alltid varit det men när jag jobbar heltid och går upp tidigt fem dagar av sju så blir det att jag vänder dygnet åt det tidiga hållet. Klockan 5:45 ringer min väckarklocka måndag till fredag. På eftermiddagen är jag så in i h-vete trött att det blir tufft att orka med något annat än att åka hem och dö trötthetsdöden i soffan. Min träning blir då inte riktigt vad jag önskar att den borde vara.

Dom senaste veckorna har jag varit rejält sliten och kroppen har sagt sitt. Jag faktiskt tagit till lipen när kroppen inte har svarat på träningen. Det kan låta galet för visa att jag börjar gråta när träningen inte går som jag önskar. Men det är klart att en frustration uppstår när tröttheten är så påtaglig att kroppen inte orkar. Träning är helt klart det som gör att jag orkar med allt annat och som får mig att må bra. När kroppen är så pass sliten som den känns just nu så är jag inte mig själv, jag tappar det fullkomligt och mår skit. En kombination av trötthet, orkeslös och en humörsdipp kan tyda på överträning, ja jag vet och är medveten. Att vila och återhämta sig är medicinen för det, ja det vet jag också. 

Men ett nytt träningskoncept har idag påbörjats. Eftersom jag vaknar runt 5.00 varje morgon så kan jag, istället för att ligga kvar i sängen och glo i taket åka och träna. Sedan när jobbet är slut för dagen kan jag men gott samvete åka hem och dö trötthetsdöden i soffan. Jag ska testa mig fram i några veckor att köra morgonträning 2 pass/vecka och se vad kroppen och knoppen säger om det nya träningskonceptet.  

På helgens schema står det; massa kul grejer skrivet. Ikväll blir det Jonas Gardell på Draken. I morgon frukost och sedan TUR-mässan med Nina. Förhoppningsvis blir det en sväng till Kungsbacka också, om någons feber försvinner. På söndag ska jag bland annat åka och titta när en elev spelar innebandy. Yes, en sådan idrottslärare är jag. 
Trevlig helg!

//Theres