Hej då...tillsvidare

Jag har inte varit någon aktiv bloggare de sista. Det beror på att jag inte finner någon lusta att blogga just nu och att väldigt mycket annat pokar på min tid. Därför tar jag en paus på obestämd framtid. Kanske kommer jag tillbaka, kanske inte. 

Jag vill tacka alla mina läsare för att ni valt att följa min blogg under de åren som jag bloggat. Jag hoppas ni funnit både glädje och inspiration när ni följt mig. Det har i alla fall varit min förhoppning.

Var rädda om varandra. Kärlek och respekt!

//Theres 

En dag som cykelmodell

I början på sommaren så var jag cykelmodell för min fd. tränare Jim Berg (Besök Jims hemsida. Klicka här). Det var riktigt roligt och här nedan ser ni resultatet. 

//Theres

Äntligen! Ett lchf-recept

Både Antti och jag är väldigt måna om vad vi stoppar i oss. Jag har tidigare ätit strikt lchf-kost och byte livsstil helt och hållet för 2.5 år sedan. Idag äter jag inte strikt lchf men jag äter en kost som innehåller begränsat med kolhydrater samt att jag undviker gluten i största möjliga mån. 

På söndagar äter vi tacos i min lilla familj och det är ett måste med hemmagjord guacamole och salsa alá Antti. Vi har ätit både mjuka och hårda skal som tillbehör men igår testade jag faktiskt att göra egna wraps enligt ett lchf-recept som jag läst om i tidningen Mat & Hälsa. Om man är van lchf:are så funkade dom riktigt bra och jag kommer att köra dessa framöver. Antti tyckte att de var helt okej med dom nya wrapsen (men jag kan tänka mig att han vill komplettera med andra skal också). 


Recept på tacowraps

Ingredienser (1 wrap)
1 ägg
1 msk cream fraish eller turkisk yoghurt
1 tsk fiberhus
salt
smör till stekning

Gör så här
Blanda ingredienserna och stek på medelhög värme i smör. Låt wrapsen svalna på bakplåtspapper.

//Theres

God morgon

Just nu är det full rulle och det tar på krafterna. En dunderförkylning satt som en smäck förra veckan och jag låg däckad helga helgen och fick till och med sjukskriva mig i måndags. Men nu är jag på bättringsvägen.

Helgen erbjuder massa skoj så ser verkligen fram emot det. I morgon ska jag på utbildning hela dagen. Efter det ska jag äntligen klippa mig (det tog bara (!) två månader att boka tiden) och på kvällen blir det AW med jobbet. Trevlighet på hög nivå från morgon till kväll. På lördag ska jag förhoppningsvis kunna träna igen och sedan blir det handboll. En elev spelar cup och jag ska åka dit och heja. På kvällen bjuder Johanna trion på mat och vin. Juhani, min före detta kollega och vän har lovat att bjuda på morotskaka på söndag. Kanske hinner vi med en match i badminton också. Wopa som as! Det ska blir en helg där jag ska få må gott och bara umgås med människor som ger mig energi och som jag tycker väldigt mycket om. Ler bara jag tänker på det...!

Hörde en skön låt på radion i morse på väg till jobbet. Lyssna och känn energin komma!



//Theres

Upp och ner. Ner och upp

Det blir tyvärr lite sporadiskt med bloggadet just nu. Inte för att jag inte vill blogga utan för att jag hinner verkligen inte prioritera bloggen, vilket är trist.

I helgen som var flyttade Antti och jag till vår nya lägenhet. Med allt vad en flytt innebeär så gick det bra. Problemet som nu kvarstår är att min hyresvärd nekar mig att hyra ut min etta i andrahand. Efter att Antti varit i kontakt med hyresnämnden så anser dom, precis som vi och Sveriges rikes lag att vi visst har rätt att hyra ut min lägenhet. Därför skickar jag in papperna till hyresnämnden idag! Vill min hyresvärd ha en fight så är det en fight han ska få. Han har inga som helst grunder att neka mig att hyra ut i andrahand så min fråga är, vad han är ute efter? Vill han åt lägenheten själv?

Det som påvekar oss mest är att vi står med två hyror och att min hyresgäst Victor inte kan flytta in så länge jag inte har ett godkännande på kontraktet. Min hyresvärd sätter alltså Antti och mig i en svår ekonomisk situation plus att Victor är bostadslös på obestämd framtid. Känns verkligen inte rättvist eftersom vi aldrig har gjort något fel eller försökt att fuska, ljuga eller för någon bakom ljuset. Vi har kört med öppna kort hela vägen. Man undrar ju om ärlighet vara längst?

I helgen ska jag umgås med vänner, hinna med några bra träningspass och bara njuta av att vara ledig i två dagar. Det är mycket i rullning och det känner kroppen av - tyvärr.

//Theres

En hälsning från down under

En tidig morgon

Livet rullar på i en farligt snabb takt. Jag hinner med det absolut mest nödvändiga just nu. Jobb, träning, äta och sova (knappt). Allt annat måste tyvärr stå tillbaka. 

Det är inte särskilt roligt för tillfället. Det är mycket som sliter och det är jobbigt. Men för att hålla huvudet ovanför vattenytan så har jag mina underbara kollegor (ni är otroliga), min familj (tack för att ni finns i vått och torrt) och vänner (ni betyder allt). Utan er hade jag nog faktiskt inte pallat med så som jag trots allt gör. 

I helgen bär det av till den nya lägenheten och det ska bli mysigt att få skapa ett gemensamt hem tillsammans med Antti. I våras flyttade han in i min lägenhet och det blev nog aldrig riktigt "vår" trots allt. Dessutom ska det bli riktigt skönt med mer klädförvaring!

Jag sitter på jobbet för att om 35 minuter ha mitt första föräldrarmöte. Min nya kollega har inte börjat jobba hos oss ännu så jag får helt enkelt köra solo. Det är lite fjärilar i magen, jag måste ju leverera. Jag kan tänka mig själv om jag hade varit mamma, vilka förväntningar jag hade haft på mina barns klassföreståndare. Önska mig lycka till!

//Theres

Full fart!

Nu är livet tillbaka till det vanliga. Eleverna började skolan igår och det är minst sagt full fart. Allt är inte 100% så en del saker hänger i luften, tyvärr. Men det är bara att gilla läget och göra det bästa av situationen. Mina kollegor är fantastiska och stöttar. Jag är från och med denna terminen klassföreståndare för en egen klass och det betyder att nya saker ligger på mitt bord. Flera arbetsuppgifter som jag inte har haft tidigare. Tungan rätt i mun krävs för det är ett dussintal bollar i luften samtidigt. 

Inte nog med att det är mycket på jobbet, om en och en halv vecka ska vi flytta. Det ska packas, organiseras och städas. Själv blir jag stressad av bara tanken men Antti är lite mer soft. Det löser sig. Visst löser sig allt men det känns att det är mycket på gång just nu. 

Jag försöker att hinna med träningen men denna veckan bli det svårt att hinna med alla planerade träningspass. Ska försöka hinna med i alla fall fyra stycken, med lite tur. Ikväll blir det ett pass för rygg, axlar och armar. Träning och kost har ett samband och jag är inte personen som vill äta middag strax innan träningen. Jag äter hellre ett mindre mellanmål. Jag har nyupptäckt att kvarg och banan är ett perfekt mellanmål innan träningen. Det smakar gott och jag känner själv hur jag får extra energi. 

//Theres

Bli inspirerad

Tidigare har jag bloggat om att det kommer hända spännande och roliga saker under hösten. Flytt till ny lägenhet var en sak som komma skall. Nu har nästa roliga sak hänt. En sak som jag är mycket stolt och glad över.

I tidningen Mat&Hälsa som går att köpa i butik nu kan du blir inspirerad, bland annat av mig. En kul bekräftelse på min hälsoresa när Anne från Mat&Hälsa ringde och ville ha med mig i tidningen. En text om mina upplevelse av lchf och med före- och efterbild blev artikeln en serie i tidningen där jag och ett gäng andra lchf:are berättar om vad vi har upplevt tack vara en livsstilsförändring. Köp tidningen och låt dig bli inspirerad av människor som vet vad det handlar om. Köp också tidningen för alla fantastiska recept och tips. 

//Theres

Lever jag extremt?

Frågan har dykt upp då och då men denna sommaren har jag fått frågan rakt ut. Du som lever så extremt, är det inte svårt? Frågan kanske är motiverad och fick min hjärna att kugga igång. Efter lite fundering så ställde jag en motfråga. Lever jag verkligen extremt? 

I andras ögon är det kanske extremt att läsa innehållsförteckningen på matvaror och kanske är det extremt att ha en strikt(are) kosthållning, och med det menar jag att man är medveten. Jag har inte alltid varit mån om min kropp och hur min hälsa mår men idag är jag det. Att träna och äta bra mat är inte extremt för mig. Däremot har jag kommit fram till att inte bry sig om sin hälsa och att inte vara medveten, det är extremt för mig. 

Äta för att prestera som min pojkvän Antti säger är verkligen en bra måttstock. Alla vill vi prestera på olika nivåer inom olika saker. Jag vill prestera på mitt jobb och jag vill prestera på träningen. För att kunna göra mitt bästa måste jag ha en sund livsstil med hälsosam mat och träning. Då jag dessutom har mål för min träning vet jag att jag aldrig kommer att uppnå dessa utan att tanka kroppen med rätt bränsle. Det innebär inte att jag aldrig äter godis, en glass eller kan du tänka dig, en pizza. Klart jag kan äta skräp mat men jag vet också hur den sortens mat påverkar mig. Jag är alltså medveten och bryr mig, vilket gör att det inte är den typ av mat jag föredrar att tanka min kropp med. Är detta extremt? Mitt svar är nej.

Att människor väljer att leva sin liv olika accepterar jag till 100%. Själv får jag ganska ofta frågor om min livsstil. Dessa frågor uppskattas och jag svara alltid om jag kan. Men frågan om att jag skulle leva ett extremt liv väckte mitt eget medvetande om vad som kan vara extremt för olika människor. 

Tack för frågan - det berikade diskussionen om val av livsstil!



//Theres

Nästa steg

Jag skrev i ett tidigare inlägg att det inom den närmaste tiden skulle hända spännande saker. I helgen blev en sak klar. Jag har hyrt ut min lägenhet på Kyrkåsgatan. Jag ska nämligen flytta, eller rättare sagt, vi ska flytta. Antti och jag ska flytta till en gemensam lägenhet.

Vi fick ett erbjudande om att hyra en tvåa i samma område som vi bor i nu och vi slog till. Eller rättare sagt, Antti slog till och jag velade lite till en början. Att lämna Kyrkåsgatan efter nästan 11 år är inte bara att göra. Det är i den här lägenhet som jag har tillbringat mitt liv sen jag var nyss fyllda 21 år. Det är i den här lägenhet som jag har blivit vuxen. Inom dessa väggar har jag skrattat, gråtit, varit arg, lycklig, mått bra och mått mindre bra. Här har allt och lite till hänt. Att nu lämna lägenheten som varit min borg i mer än ett decennium är inte gjort i en handvändning. 

Självklart ska det bli fantastiskt roligt flytta och börja ett nytt kapitel tillsammans med Antti i men det kommer vara med mycket känslor som jag flyttar ut från Kyrkåsgstan 11C. Den första gången visste jag att det bara var tillfälligt. Den andra gången jag flyttade från min borg kom jag efter sex månader tillbaka och då flyttade jag till något och från något annat. Denna gången är det nog inte så. Jag kommer med största sannolikhet aldrig tillbaka hit igen. Men livet har sin gång och sista helgen i september flyttar vi till ny adress. 

//Theres

Bergochdalbanan; motivation

Igår när jag var och tränade gick det jättebra! Och kanske du tänker? Vilken intressant information...not. 

Motivationen har varit sisodär under sommaren. Det är mycket annat som har lockat och jag har i perioder inte varit hemma. Styrketräningen har, som jag skrev i förra inägget blivit lidande under några månaders tid. När man då ska komma tillbaka i rutiner är det omotiverat, i alla fall för mig. Så när ett träningspass går bra, energin finns där och man känner hur kroppen svara positivt på träningen, ja då fylls man av endorfiner. Igår var ett sådant träningspass - lycka!

Vad jag egentligen vill säga är två saker. Även för människor som jag själv som har min livsstil är motivationen inte alltid 100% (en del verkar tro att varje träningspass är det roligaste jag någonsin gjort - fel). Dels att man aldrig ska ge upp. Jag om någon vet att motivationen kan svikta men jag vet också att är man målmedveten och ärlig i sina livsval, ja då kommer man att nå sin mål!. 
//Theres

Nya tag och nya mål

Jag hade lovat mig själv att ägna mig åt träning denna sommaren med tanke på min långa semester. Jag har knappt varit hemma så det har inte blivit så mycket träning som jag hade planerat. Under våren har det varit fokus på cykelträning inför Vätternrundan. Jag blir smärtsamt medveten om att jag har tappat en del styrka eftersom styrketräningen har blivit lidande. Cykling tar en del tid kan jag berätta för er som inte tränar landsvägscykling. Dom veckor jag har varit hemma har jag försökt att hinna med både kondition- och styrkepass men tyvärr inte i den utsträckning som jag velat. Annat har lockar mer än att gå in på gymmet. 

Nu har jag planerat in ett träningschema från och med 1 augusti, med två dagar styrka och intrevall och en dag vila och/eller lätt kondition. Målet under hösten är att återigen träna upp styrkan och att sedan göra en bättre satsning på cykelsäsongen 2014. I detta nu sitter jag hemma i soffan med träningsvärk i benen vilket är en skön och efterlängtad känsla. Benpasset igår gav resultat!

Jag brottas dock med tankarna om att börja om men styrketräningen. Det är väl inte riktigt sant, men det är frustrerande att inte riktigt orka träna på samma vikter som jag har gjort tidigare. Två steg bakåt och små steg framåt i långsam takt. Men jag får lita på mitt muskelminne, min envishet och målmedvetenhet. Vid årsskiftet ska jag vara starkare än någonsin!

//Theres

Låt er inte luras av falsk marknadsföring

När Antti och jag var på semester förra veckan handlade vi mat på Coop i Hallstavik. Inget uppseende veckande med det om det inte hade varit så att jag råkade gå förbi en korg med lchf-produkter, Lchf-smoothie från märket CarbZone. Av ren vana (och nyfikenhet) tog jag upp lchf-smoothien och började läsa innehållsförteckningen. Jag höll på att få en hjärnblödning när jag läste.

Produkten innehåller socker! Lchf-produkter innehåller INTE socker. Lchf går ut på att man plockar bort socker ur sin kost, kolhydrater äter man minimalt av och man äter inte några lightprodukter heller (kortfattat). 

Jag blev både arg och ledsen när jag insåg att tillverkaren CarbZone marknadsförde produkten som en lchf-produkt men att de valt att ha i socker som en ingrediens. Strikta lchf:are skulle inte änns äta eller dricka en produkt med sötningsmedel i, än mindre en produkt med socker. Det är ju hela poängen för sjutton! 

Jag har själv varit strikt lchf:are i två år och valde då att plocka bort socker ur min kost, såklart. När då ett företag enbart vill sälja en produkt till vilket pris som helst och dessutom marknadsför den som något den inte är, jag då blir jag riktigt förbannad. Det finns säkert människor som ser produkten, tycker att lchf-smoothie kan vara ett bra alternativ till mellanmål och köper utan att läsa vad den faktiskt innehåller. Det är rena lurendrejeriet - en bluff!

Detta är ytterligare en anledning till varför man ska vara väldigt restriktiv med halvfabrikat och färdiga rätter. Hemma hos oss finns det absolut inget som redan är tillverkat, utan allt är råvaror som är noggrant utvalda genom att Antti eller jag läser varje produkts innehållsförteckning. En del kan tycka att vi är fanatiska. Men om du tänker efter, skulle du tanka din bil med fel typ av bränsle? Troligtvis inte eftersom det skulle skada din bil allvarligt. Precis så är med med din kropp också. Tanka din kropp med rätt bränsle och den kommer att gå som en klocka, i många år till.

//Theres

Sverigeturné

Eftersom jag har sju veckors semester men min bättre hälft jobbar en hel del under sommaren så bestämde vi oss för att passa på att åka iväg på en Sverigeturné förra veckan. Vi packade in oss i bilen Egon och gav oss iväg på en road trip för att besöka vänner och familj. Första stoppen blev i Hjeltevad i Småland, strax utanför Eksjö. Där hälsade vi på Anna-Malin med familj. Renovering och loppis var aktiviteter som bland annat stod på schemat. Jag köpte två krokar i mässing som ska sättas upp i hallen. Är man sambo med en sjöman så är man. Mycket nöjd med mitt fynd. 

Därefter styrde vi vidare mot Hallstavik och Anttis väns Stefans sommarhus. Vackert väder resulterade i en båttur till Grisslehamn. En miss dock, det blev aldrig någon glass i gästhamnen. Min sämre hälft hade glömt pengarna i bilen. Men vem vill ha en glass en strålande sommardag? Helt ärligt, varken Antti eller jag då vi på mindre än ett dygn hade satt i oss cirka 1 kilo godis. Om man passerar en godisaffär med 500 olika sorter måste man testa - alla sorter!

Tredje stoppen vi gjorde var i Norrtälje hos min 91-åriga mormor, moster och kusiner. Vi hjälpte mormor att röja i trädgården, såga träd, rensa takrännor, döda getingbo och laga telefon. De fyra sistnämnda aktiviteterna ska jag väl ärligt erkänna var Anttis insatser. Jag höll dock stegen som användes vid takaktiviteterna. 

Vår sista anhalt blev Stockholm och Vasastan där Nina bor. Innan vi stormade in i Ninas lägenhet gjorde vi ett kort stopp för att träffa Anttis storasyster och systerdotter. På lördagkväll åt vi middag på RAW - sushi och grill. Kvällen avslutades på Tapas med ett glas Sangria och träningssnack. På söndag bjöd Friends Arena på EM-final i fotboll och självklart var Nina och jag på plats. Norge spelade bra de första 15 minuterna med sedan dalade spelet rejält. När man dessutom missar två straffar mot Tyskland, då förtjänar man inte att vinna. Tyskland tog rättvist hem sitt 6:e EM-guld i rad. På kvällen var det dags att köra hem till Göteborg efter en härlig vecka tillsammans. 

Jag har två veckor kvar på min semester, inte ska man klaga inte! Antti åkte till Malmö idag för att mönstra på. Själv ska jag främst ägna mig åt egentid, träning, njuta riktigt mycket av att vara ledig och ladda inför hösten. Framöver kommer lite spännande saker att hända, så är du nyfiken fortsätt följa CHAMPAgne.

 //Theres

Semestern fortsätter

Efter Barcelona landade jag hos släkten i Norrtälje. Fem dagar tillbringade jag och min mamma hos min 91-åriga mormor. Vi umgicks såklart också med resten av släkten, moster, morbror, kusiner och sisådär 10-tal katter. Min tanke var också att tillbringa tid i Stockholm tillsammans med vänner, men tiden räckte helt enkelt inte till. Förhoppningsvis blir det ett besök i huvudstaden innan sommaren är slut.

I helgen var det bröllop. Min vän Mira gifte sig med sin Marcus på Färjan 4 och efteråt bjöds vi alla på bröllopsfest i hjärtat av Majorna. En mycket fin dag som gick i kärlekens tecken, skratt och fantastiska väder. 

I veckan som kommer ska jag bara vara hemma. Eller det är faktiskt inte så bara. Det är väldigt sällan jag faktiskt får tid att bara vara, så det ska bli riktigt skönt. Förhoppningsvis tittar solen fram så det blir tid till salta bad och varma klippor. En sväng till Småland väntar sedan och efter det så får jag se vart semestern tar mig...

//Theres

Hola från Barcelona

I söndags kom jag hem från Barcelona. En grym stad som jag blev förälskad i. New York är fortfarande favoritstaden, men Barcelona kommer helt klart på andra plats. Vi ägnade dagarna åt att uppleva stadens vackra arkitektur, dricka sangria, njöt av strandlivet, shoppa och sista men inte minst, äta god, god mat. En perfekt blandning av allt. Jag älskar den sydeuropeiska livsstilen med siesta på eftermiddagen, sedan shopping med efterföljande middag på en mysig restaurang. Att sätta sig vid middagsbordet klockan 22-tiden är inget konstigt. Att det sedan blåser varma vindar gör det hela inte mindre underbart.

          

 

//Theres

Ledighet = lovely

Kära läsare! Just i detta nu sitter trolgtvis du på ditt jobb eller har kommit hem från ditt jobb. Det är ju oftast så det är. Så har det varit för mig i alla fall. Dom senaste 13 åren har jag jobbat varje sommar, med undantag för sommaren 2006 så jag var sjukskriven efter en knäoperation. I år är det alltså min första sommar som har har betald semester. Känslan är overklig och helt underbar. I hela sju veckor är jag ledig! Lite planer har jag för min semester men mycket av tiden är oplanerad, vilket är olikt mig, "fröken kontroll". Men jag tar det som det kommer och spontaneiteten får helt enkelt styra mig denna semestern. 

Igår fick jag och Juliete uppleva livet som modell. Inte så gamligt som man kan tänka sig (hehe). Bilderna som togs fotas inför VRC14. (Den satsningen som jag gjorde med mitt lag inför Vättern - VRC13 kommer att göras nästa år också och bilderna ska användas i reklamsyfte). I över tre timmar höll vi på att cykla i olika konstellationer och tempon, på raksträcka men främst i backar med vacker bakgrund. Det ska bli riktigt skoj att få proffsbilder in action så att säga. 

Om en vecka åker jag till Barcelona. Ska bli otroligt roligt, skönt och förhoppningsvis helt fantastiskt. Efter Barcelona kommer jag att tillbringa tid i Norrtälje och Stockholm hos släkt och vänner. Sedan hem till Göteborg för då är det bröllopsdags. Därefter, ja vem vet vad som händer. Den som lever får se...

//Theres

Vilken (cykel)kick!

Hur svårt kan det vara?!

I lördag hade jag en sådan endorfinkick! Aldrig tidigare har jag upplevt det så starkt. Efter målgången av Vätternrundan 2013 var hela jag i ett ända stort lyckorus. Känslan går knappt att beskriva för de som inte upplevt en sådan mental och fysisk kamp som det faktiskt var. Smärtan i kroppen som skrek; SLUTA och min hjärna som också skrek; VAD F-N HÅLLER DU PÅ MED? Men min målsättning var att klara Vätternrundan, något annat fann inte i min värld.

Klockan 2.04 natten mellan fredag och lördag startade jag och mitt lag VRC13 den långa resan runt Pölen. 30 mil skulle vi avverka på 12 timmar. Efter drygt två mil sa min kropp stopp. Jag valde att släppa mitt lag och fortsatte sedan de återstående 27 milen i sällskap av mig själv. Valet visade sig vara klok, jag slapp att gå in i den ö-kända väggen och jag tog mig i mål. Inte på någon fantastisk tid men jag tog mig i mål för egen maskin. I målet väntade lagkamraterna och vi firade med kramar, dunk i ryggen och skumpa. 

Att jag ska cykla igen, absolut och då ska tiden också förbättras. Men just nu ska jag bara fortsätta att njuta av känslan - jag fixade det!

Energi-på-fyllning

Support av mamma Ewa, Rita och Richard i Hjo

Support hela vägen från Kalifornien

Efter målgång

 //Theres