söndag 24 februari 2013

Längtar tillbaka

Sitter och laddar över bilder från mobilen till datorn och minns vår vecka i Italien. Tänkte bjuda på lite fler bilder och en filmsnutt. Bara för att ni verkligen ska förstå hur bra vi hade det (om det kan ha undgått någon?!).

Vecka 14 är det påsklov och då ska det bli skidåkning igen hoppas jag, men innan dess kanske det hinns med en skidweekend. Nu kanske ni förstår hur mycket jag älskar skidlivet. Jag dyrkar det!







Jag var inte en stjärna på
spika-i-spiken-i-en-trä-kubbe-med-konstig-hammare.
//Theres

torsdag 21 februari 2013

Nu jävlar

Jag har under flera år ätit kosttillskott i form av omega-3, multivitamin och olika proteinpulver. Allt för att må bra helt enkelt. Många säger att en allsidig kost gör att man inte behöver kosttillskott men där håller jag inte med, längre. I alla fall inte i mitt eget fall. 

Med min träningsnivå och förbränning så kan jag inte kompensera mitt matintag motsvarande den energin som jag gör av med, vilket betyder i sin tur att jag fortsätter att tappa i vikt. Den vikten som jag tappar är inte fett utan det är muskler. I snitt är det cirka 500 kalorier som jag går back per dag. (Räkna själv ut hur mycket 500 kalorier är). Det motsvarar kalorier för ett mål mat ungefär. Jag kan inte äta fyra fulla mål mat om dagen, jag har nog med att få ner all mat som det är. 

Jag har kollat runt med andra som är kunniga inom tärning och fått ett och samma tips - gainers. Sagt och gjort, innan jag åkte till Italien behövde jag beställa nytt proteinpulver, så jag passade på att beställa just gainer. Det är ett pulver som består av 50% protein och 50% kolhydrater, främst snabba kolhydrater. Allt för att vara den bästa återhämtning och uppbyggnad för kroppen innan/efter träning och/eller under dagen. 
Målet är inte att bli en muskelbyggare, utan fortsätta att ha en välmående och vältränad kropp. För att kunna det så måste jag testa ett alternativ som inte innebär ett till mål mat per dag. 

Jag är fortfarande av den uppfattning att en person som tränar 2-3 dagar i veckan cirka 1 timmer per gång och har en allsidig kost inte behöver kosttillskott. Men om du har en hög förbränning, tränar mycket (4-6 gånger i veckan minst 2 timmar per gång) och visar tendenser att går ner i vikt mot din vilja, ja då ska du se över din kost och överväga någon form av kosttillskott. 

Hård träning gör sig inte självt. Det är jag som har gjort jobbet, och tro mig, jag vägar rasera min egen kropp. 

//Theres

lördag 16 februari 2013

Tack för den här gången

En vecka i Italien är över. I detta nu, sitter vi på vårt stammishak, Kaizerstube och ser på skid-VM, surfar på Internet och sippar på varsin god kopp italienskt kaffe. Veckan har varit helt fantastisk, över förväntan. Skidåkningen har varit kanonbra, annat vore när man är i världens största skidområde. En dag med mindre bra väder, tjock dimma och snöfall. I övrig har solen och temperaturen varit precis vad man kan önska sig. Både Nina och jag har dock varit förvånade över blåstens utevaro, men vi klagar inte! Maten i Italien har varit suverän den också, såklart. Igår avslutade vi vår resa med middag på El Pael, en restaurang med gemytlig atmosfär och väldigt god äkta italiensk mat. Enligt ryktena ska det vara Canazeis bästa restaurang, och jag är absolut benägen att hålla med. 

Att åka på skidresa tillsammans med Nina har varit super! Äntligen har jag hittat någon som älskar detta livet precis lika mycket som jag själv gör. I och för sig, reser man iväg med en fd. alpin tävlingsåkare och tränare så borde ju ett visst skidintresse finnas. Det finns många fördelar att resa med någon som kan så mycket om skidåkning, som levt och andas skidåkning mer eller mindre hela sitt liv. Jag har fått privata tekniklektioner i backen - allt för att utveckla min carvingsväng. Jag har fått lära mig att valla min egna skidor och hur man ska slipa kanten (slipa kanten var knivigt så det överlåter jag än så länge till proffset). Jag har dessutom, utöver detta haft en grymt kul vecka ihop med en mycket god vän. Överenskommelsen är att detta från och med nu är en tradition!

Jag låter bilderna i detta blogginlägg tala sitt självklara språk.

//Theres




























onsdag 6 februari 2013

Nedräkning - 3 dagar kvar

Redo för en vecka i Alperna
På lördag klockan 8.00 sätter jag mig på ett tåg som ska ta mig till Stockholmscentral, där möter Nina mig och vi tar oss vidare till Arlanda och Italien. En vecka med skidåkning, afterski och pjäxdans väntar på oss. Enligt ryktena ska det finnas massor av grym skidåkning, afterski och en hel del danskar. De två första sakerna kan jag leva med (!) men massor utav danskar...

Jag har ju trots allt varit skidåkare sedan tre års ålder och aldrig att en dansk har imponerat på mig i backen. Dom kan ju inte åka! Jo en dansk kan åka, Mads. Han jobbade som skidguide och bodde ihop med oss när jag säsongade. Han var grym på telemark, och som förde detta telemarksåkare blev jag imponerad av hans skicklighet. 

Apropå danskar och skidåkning så minns jag en episod. Jag jobbade som gruppchef i liften 2005-2006 och vid ett tillfälle när vi sitter inne i ett av lifthusen hör vi hur musikanläggningen plötsligt dör, det blir knäpptyst samtidigt som vi hör världen smäll. Jag och en kollega rusade ut och möts av en ganska komisk syn. Musikanläggningen ligger utspridd i 1000 bitar och i (!) husväggen ligger en kille med skidor och stavar ihoptrasslade huller om buller. 
- Hur gick det?!
- Jeg kunne ikke bremse, jeg ved ikke hvad jeg skal gøre.
Då ska ni veta att bromsträckan är cirka 300 meter efter att en röd backen har sitt slut innan man når liften och lifthuset. Dansk(jäveln) hade såklart kört störtlopp från toppen rakt ner och när han väl började närma sig så kunde och hann han inte bromsa. Det kostade oss en musikanläggning och honom, säkert några blåmärken men vi fick oss ett gott skratt efter att ha skrapat ner dansken ifrån husväggen. 

//Theres

fredag 1 februari 2013

Krasst - det ända jag inte har är tid

Jag kan se runt omkring mig och se att jag har allt en människa kan önska sig. Familj, vänner, ett bra jobb, fritidsintressen, en lägenhet som är min borg, ja men allt och lite till kan man säga. Det ända jag inte har är tid i överflöd och det är också typ det ända jag inte kan skaffa mig mer av. Varje minut jag får över vill jag ägna åt saker som jag tycker om att göra. Jag lägger mer än gärna min tid på att umgås med folk jag tycker om och trivs ihop med. Jag trivs som bäst när jag få vara i olika element som jag själv har valt. Om det är träning, på jobbet, hemma hos mig själv med eller utan vänner, äta en middag tillsammans någon som jag tycker om eller få resa iväg och uppleva världen, ja då trivs jag verkligen som bäst. 

Just nu, i mitt liv, finns det väldigt begränsat med tid (vilket ni som läser min blogg märker). Det blir för närvarande färre blogginlägg tyvärr. Tiden finns inte helt enkelt just nu. Jag kommer dock inte sluta blogga, absolut inte så fortsätt att titta in här titt som tätt!

//Theres