söndag 29 januari 2012

Yeah!

Vill dela med mig av hur bra jag har det! Jag har så underbart fina vänner som uppvaktar mig med födelsedagspresenter och examenspresenter. Man får leta med ljus och lykta efter bättre vänner helt enkelt. Tack söta Eva, Hanna och Mira (kan avslöja att kortets innehåll är biljetter till Ljust och fräscht med Henrik Schyffert och Fredrik Lindström. Wow!).


//Theres

onsdag 25 januari 2012

Äntligen: lasagneplattor

Det finns massor av recept på lchf-lasagne. Jag har testat något recept som jag inte blev helt nöjd med. Många är dessutom baserade på squash som lasagneplattor. Blä! Men så äntligen hittade jag ett recept på lchf-bloggen (klicka här) som jag läser. (Länkar i texten och i menyn till höger). Lasagnen innehåller alltså inget mjöl (pasta), inget socker och väldigt få kolhydrater. Perfekt!



Lasagne (4-6 portioner)

Du behöver:
Köttfärssås baseras på 400-500 g kött (tar för givet att du vet hur man gör en riktigt god köttfärssås. Googla annars)
Lasagneplattor
4 ägg
125 g färskost
1/2 dl fiberhusk
Ostsås
2 dl grädde
4 dl ost
(riven muskot)
vitpeppar + salt
ost till gratinering

Gör så här:
Lasagneplattor
Sätt ugnen på 150 grader. Vispa ihop ägg, färskost och fiberhusk. Låt svälla i 10 min. Bred ut röran tunt på en bakplåtspapper. Ta ett nytt bakplåtspapper och bred ut ett tunt lager olivolja på den ena sidan. Lägg detta bakplåtspapper med den oljiga sidan ner mot röran och använd fingrarna och tryck ut röran tunt på plåten mellan bakplåtspapperna (jag använde en brödkavel försiktigt). Sätt plåten i ugnen i 10 min. När plattorna är färdiga kan du dra bort det översta bakplåtspappret försiktigt. Låt plattan svalna innan du drar bort det undre pappret. Skär plattor så dom passar i formen. 
Riktigt gott
Ostsås
Koka upp grädden och låt den koka ner till ca 2/3-1/2. Blanda i osten i grädden och rör runt tills osten helt har smält. Smaka av med (muskot), vitpeppar och salt.
När alla tre komponenter är klara skall lasagnen monteras. Varannat lager, köttfärssås, ostsås, plattor. Strö över ost på toppen. Sätt lasagnen i ungen på 200 grader i 20-30 min. eller tills osten fått fin färg. 

Jag låter alltid lasagnen vila minst en timme så den sätter sig. Servera med en god sallad till!

//Theres





söndag 22 januari 2012

Sälen fram och tillbaka

Då var jag hemma i min lägenhet igen efter några dagar i Tandådalen, Sälen. Känns faktiskt sådär av två anledningar. 
1. Jag älskar att åka skidor och ville såklart åka mer.
2. I morgon börjar skolan igen. 


Vi har haft en jättekul helg med många skratt, god mat och bra skidåkning. Skidåkning ligger ju som sagt mig väldigt varmt om hjärtat. Det fanns ju en anledning varför jag har lämnat Göteborg framför säsongslivet bland skidor, liftar och taskiga after ski-band. 





//Theres

onsdag 18 januari 2012

Omelettrullar

Dags för ett nytt lchf-recept. Ursprungsreceptet är hämtat från bloggen Maten jag äter. Jag har ändrat i receptet efter eget huvud. Omelettrullar är lätta och hyffsat snabba att göra. Dom är kanon till matlådan eller varför inte som matsäck. 


Du behöver till 2 portioner omelettrullar:
Omelett:
4 ägg
2 msk grädde
salt & peppar
Smör till stekning
Röra:
1/2 paket bacon
5-7 st svampar
1 gullök
2-3 msk cream fraiche (34%)
Castelloost med vitlökssmak
Smör till stekning


Göra så här:
Blanda ihop smeten till två omeletter. Stek dom på varje sida, precis som en pannkaka. Lägg dom på en plåt och låt dom svalna. 
Hacka bacon, lök och svamp. Stek upp ingredienserna i en stekpanna. Blanda i creame fraiche och castelloost (konsistensen ska bli som en stuvning). Smaka av med salt och peppar. Låt röran svalna. 
När allt har svalnat stryker du på röran på omeletterna och rullar ihop dom som en crep. Låt vila i kylskåpet och ät dom kalla. Mums!


//Theres

måndag 16 januari 2012

Blir så trött

  • På TV går just nu en reklam från bland annat Apoteket. En reklam som är en medicin (?) som reducerar kolhydraterna i kosten. Medicinen, Glucosanol rekommenderas till personer över 12 år med övervikt. Ve och fasa är min spontana reaktion och fy sjutton är min andra. 

  • Kan vi inte än gång för alla slå fast att viktnedgång inte har några snabba vägar! Om det fanns snabba vägar skulle väl alla ha valt dom, eller hur? Pulverdieter, magsäcksoperationer, bantning, mediciner, ja gud och hans moster. Dom flesta "snabbvägar" kommer bara resultera i att du går upp i vikt igen. Satsa istället på en livsstilsförändring med bra kost och träning. Du kommer vinna på det - livet ut!




  • Från apoteket.se: 
  • för viktkontroll och behandling av övervikt, för de som äter en kolhydratrik kost
  • blockerar upptaget av kolhydrater från maten dämpar aptiten.
...eller skippa kolhydraterna
så slipper du medicinera bort dom
Glucosanol är en medicinteknisk produkt för generell viktkontroll och för förebyggande och behandlande av fetma hos vuxna. Glucosanol är mest effektiv i kombination medväl sammasatt kost och motion.
Glucosanol innehåller ett standardextrakt, PhaseLite, som minskar upptaget av kolhydrater. PhaseLite utvinns ur kidneybönor. Glucosanol reducerar aktiviteten från enzymet amylas i magsäcken och förhindrar därigenom nedbrytningen av kolhydrater.
Kolhydrater finns i bla pasta, potatis, ris och bröd- Glucosanol kan vara ett alternativ till vuxna som äter en kolhydratrik kost och som vill kontrollera sin vikt eller gå ner i vikt.


Det här är bara bluff och båg och ytterligare ett försök till att sälja på desperata och okunniga människor skit. Bättre vore om företag som apoteket istället för mediciner som lösning på ett allvarligt problem förespråkade en sund livsstil!
//Theres

fredag 13 januari 2012

Åter i verkligheten

Lika snabbt som jag åkte - lika snabbt är jag åter i min verkliga värld. Jag landade i Sverige i måndags kväll. Resan gick bra och den här gången slapp jag löpa som en galning genom Heathrows flygplats. Väl hemma packade jag upp min 40 kilos packning (ja, det har shoppats en hel del som sagt) och somnade utmattad. Jag har alltid haft problem med jet-leg eftersom min kropp automatisk vaknar när jag fått mina sex till sju timmars sömn. Jag visste att sömnen inte fick krångla eftersom min kursare och jag skulle opponera vårt examensarbetet senare i veckan och jag hade två dagars plugg framför mig. Det var alltså insomningstabletter som fick räddade mig helt enkelt, då jag som vanligt vaknade efter sex, sju timmar. Och appropå sömn. I morse hade jag planerat träning och sen skulle jag ta en kaffe på stan med en vän. Jag ställde ingen väckarklocka eftersom jag dom senaste fyra veckorna har vaknat som en klockan runt sju varje morgon. Tydligen ville min kropp ändra på en fungerande rutin. Jag vaknade av att det var väldigt ljust i sovrummet och tittade på klockan. 12.12 visade mobilen. Först trodde jag att det var fel på mobilen men insåg att så icke var fallet. Jag fick panik! Drygt 12 timmars sömn! När hände det sist? 25 år sedan?! Träning sket sig och efter en snabbdusch var jag på språng in till stan. Har känns mig snurrig i i huvudet hela dagen. Hoppas det beror på ovanan att sova lite för länge. Och att jag inte blivit konstant full eller någon annan konstig sjukdom, typ jag-klarar-inte-av-verkligheten-utan-måste-ha-mer-semester-nu-syndromet. 
Längtar tillbaka


Examensarbetet är som sagt redovisat och med några få kompletteringar är vi nu klara och redo att skicka in den slutgiltiga versionen. Vi fick motta en examensbrosch från Göteborgs Universitet. Ingen vidare högtidligt direkt och det känns konstigt att jag nu kan titulera mig: lärare. Nästa vecka påbörjar jag mitt femte år på min utbildning och det känns mest overkligt av allt. 


//Theres

tisdag 10 januari 2012

Resan: Mexico och USA i bilder

Bilder från min resa i Mexico.
















Bilderna nedan är ifrån mina dagar i Mountin View, USA. 



//Theres

måndag 9 januari 2012

Resan: Dags att aka hem


Igår tillbringade vi hela dagen i San Fransciso. Eftersom det inte var mitt forsta besök i staden sa behövde vi inte gora "det dar man maste gora" utan vi kunde i lugn och ro strosa omkring, Vi besökte Japanese town dar vi bland annat at min favorit - pannkaka med gradde, glass och chokladsas. Vi gjorde också nagot som alla japanska ungdomar gor, vi fotade oss i en typisk japansk fotoautomat. Osäker pa om korten kan användas som korkortsbild, men skoj var det. Pa kvallen blev det drinkar pa en foredetta svartklubb med anor fran 20-talet. Riktigt coolt stalle som an idag har bevarat sin identitet med lonndorrar och lösenord for att fa komma in pa klubben. Och att drinkarna sedan var bade välgjorda och goda gjorde inte saken samre. 
Idag har jag packat min tva vaskor fulla med saker. Jag kom hit med 11 kilo och lamnar med cirka 40. Ja ni forstar ju själva vad jag sysslat med i USA, förutom att ata da. 


Att aka hem om nagra timmar gor jag med blandade kansler, valdigt blandade. Att fa komma hem till min familj, mina vanner och min underbara lagenhet ser jag fram emot. Men att inte fa traffa min alskade basta van pa ett halvar gor att jag far en klump i magen och tarar i ogonen. Men det ar sa har det ar och jag kan ju bara vara evigt tacksam att jag har varldens mest fantastsiak van! Tack for allt, Jennifer (och Martin också saklart)!


Vanner, i morgon ar jag hemma i Sverige!


//Theres

lördag 7 januari 2012

Resan: pa jakt

Igar inlade vi dagen med att besöka reservatet, Rancho San Antonion. Vi klattrade upp for berget, ner i dalen dar forgreningar av San Andreas forkastelsen gar och sedan upp for berget igen. Som utbildad geografilarare ar det extra kul att ha besök forkastelsen, som jag dessutom en gang i tiden, i borjan pa min utbildning skrev ett arbete om. Hur som helst, en ratt jobbig promenad pa drygt tva timmar som bjod bade pa vacker utsikt, hoga hojder och fina naturupplevelser. Till lunch blev det indisk buffe. Magen stod i fyra horn efteråt och nagon middag behövdes inte. Indisk buffe mattar lange! 


Eftermiddagen blev en jakt! Sjalv ville jag ge upp innan vi anns hade borjat jakten men har man en basta van som ar det mest envisa som gar i ett par TOMS sa ger man inte upp. Eller jo, man ger upp nar man gatt i mal sa att saga. Att hitta billiga bh:ar i min storlek ar ett skamt. Specialbutiker ar min kopp te men dessvärre gapar planboken tomt efter ett besök. USA ar landet av storlekar men min storlek ar inte anns har nagot som ar vanligt. Efter manga butiker och manga forsok mote jag kvinnan som förstod mig precis (hon och jag hade tydligen samma storlek och hon förstod mitt problem som ingen annan). Tre stycken perfekta bh:ar fick jag med mig ifrån butiken, och det basta av allt - till ett mycket rimligt pris av 1400 kronor (ja nu kanske ni faktiskt forstar mitt problem). Tack Jennifer for att du aldrig gav upp!


Pa kvallen tog vi taget till San Jose och HP Pavilion dar hemmalaget Sharks mote Colombo Blue Jackets. Alltså, vi snackar NHL och hockey nu. Jag log som ett barn och det hela var en fantastisk skoj upplevelse. Tre svenskar gjorde entre pa isen och nummer tre i Sharks, Douglas Murray gjorde vad han kunde aven om han sag en aningen seg ut pa skridskorna. Som gradde pa moset blev det tre slagsmal. Likt en akta amerikan hojde jag naven i luften och skrek for full hals; fight, fight, fight och buade nar domarna gick emellan. 


Idag (las fredag) har jag besökt Martin pa hans jobb, Googel (for att skryta lite, mitt andra besök). Vi at lunch, tittade runt och klamde aven en frozen yoghurtglass. Snart dags for ett stopp pa ett spa dar hander och fotter ska fa karlek. Behovs efter tva veckor i Mexico. Ikvall blir det ett besok pa Southland, en taiwanesiska restaurang. 


Fortsättning foljer, nagra dagar till...


//Theres

torsdag 5 januari 2012

Resan: shoppa och god mat

I USA ar allt liiite storre
Igar var det stora shoppingdagen. Men innan shopping maste man fylla magen med nagot som ar mattande, ger energi och som ar gott. Vad kan da vara battre an en dounat. Och inte vilken dounat som helst, utan en fran pshyco dounats. Efter vart styrkestopp tog Jennifer med mig till ett stort shoppingcenter, Gillroy. Tank dig Freeport fast fyra ganger sa stort. Som fattig student, kladintresserad och i behov av en ny garderob var jag i shoppingens himmelrike. Om man ar intresserad av klader sa ar USA ett maste. Mer eller mindre alla marken finns och det basta av allt, till ett rimligt pris. Manga av mina favoritmarken ar just amerikanska sa jag drog verkligen jackpot igar. Som ett barn pa julafton. Efter sju timmar kande vi oss fardiga och akte hem till Mountain View. Ett snabbt kladd-byte-stopp och sedan var det dags for middag. Den intogs pa ett amerikanska steak house, Sundance i stan Palo Alto. Vi serverades en slow-roasted prime rib med vitlokspotatismos. Tro mig, en sadan god kottbit ar svar att fa tag pa! 


Om fyra dagar reser jag hem men innan dess sa har vi massor kvar att gora. Ingen rast - ingen ro. Dags att ge sig upp i bergen for en vandringstur. 


Hors snart igen mina vanner...


//Theres

onsdag 4 januari 2012

Resan: Tillbaka i Mountain View

Resan fran Mexico gick bra aven om man kanner sig riktigt sliten efter att ha varit pa resande fot i 22 timmar. Val framme i San Francisco tog vi super shuttelbus hem till Jennifer och Martin. Efter en macka och en kopp te var det god natt!


Idag har det shoppats och shoppats lite till. Det har varit inriktning mot saker och underklader. Bland annat har jag kopt 20 nya trosor. Har man gatt fran storlek 44/42 till 36 sa behovs det. Det ar inte snyggt med tros-hang! Ett besök pa Cosco var ocksa inplanerat och oj, vilken kul affär. En grossist (grossistpriser, ja tack) som saljer allt fran mobler till klader, hygien, mat, sprit, elektronik, diamanter och allt annat du kan tanka dig. Det roliga var inte att dom salde allt du kan tanka dig utan att dom salde allt i enorma förpackningar. Tank dig storpack men the American style!  


Till lunch blev det japansk nudelsoppa som smakade jattegott. Till kvallsmat blev det ett besök pa en brasiliansk restaurang, Coconut. Spannande smaker och jattegott. Stekta bananer som side disch blev min favorit. I morgon vantar mer shopping med inriktning pa "ny garderob". Som sagt, det finns ett outgrundligt behov. 


Fortsättning foljer snart igen...


//Theres

måndag 2 januari 2012

Resan: Gott slut 2011 & Gott nytt 2012

I forrgar gjorde vi vart sista dyk for den har resan. Tillsammans med Aqua World och cirka 20 andra turister begav vi oss ivag till ett undervattensmusem och ett rev som heter Maconi rev. Dyken gick hur bra som helst och bade Jennifer och jag kande oss mycket nojda efterat. Total lycka! Det som var mest uppseendeveckande under denna eftermiddag var vara medresenarer. Pull-up mannen, den tysta tysken, konstiga familjen, karkmannen och blonda amerikanskan. Riktiga karrakarer som gjorde utflykten till mer an bara en vanlig dyktur. Sjosjuka rade ombord och ni forstar da saker var krak-mannen kommer in i bilden. Mannen var kittad ut i fingerspetsarna men kunde varken halla sin lunch i magen, eller for den delen dyka bra. En bluff helt enkelt. Att dyka tar pa krafterna men pull-up mannen kunde inte sitta still, om sa for tva minuter. Vi tror han ville imponera. Fragen ar bara pa vem? Konstiga familjen bestod av pappor, dottrar, broder, pojkvanner, farbroder, flickvanner. Fragen vara bara vem som var vem, till vem och hur? Forvirrande. Den blonda amerikanskan hade noll koll och det slutade med att hon hade barnfenor pa fotterna. Say no more. Den anda som vi igentligen inte hade nagra problem med var den tysta tysken, men som sagt var, han var tyst.

Igar var det nyarsafton aven i Mexico. Dagen spenderade vi pa on Isla Mujeres. Vi borjde med att hyra golfbil (som inte hade klarat svensk bilbesiktning) och akte runt on pa mindre an en timme. On ar 8 kilometer lang och 4 kilometer bred sa med gasen i botten hann vi. Efter var tur hagrade stranden och var sin solstol. Val tillbaka pa vart hotel skulle vi korka upp och skala in det svenska nyaret. Problemet var bara att vi har legat en timme fel i tidskillnaden sa krast, det svenska nyaret hade passerat oss. Vi skalde istallet in Englands 2012. Kvalllen bjod pa fortsatt bra forfest med svensk schalgermusik och hotelgjorda groggar. Middagen intogs pa La Parilla dar stamningen var nagot samre an pa hotellet. Da vi har haft en valdigt aktiv semester och somnat runt klockan 22 varje kvall sa totaldog vi runt 22.30. Men skam den som ger sig. Med gott sallskap och lite jadra anamma sa skalade vi in det nya aret klockan 24.00, som sig bor.

Idag har varit en lat dag. Var anda pa hela resan om jag ska vara arlig. Efter nagra snabba arenden pa stan tog vi lokalbussen till stranden dar vi spenderade dagen. Nu vantar packning, dusch och sen middag. Tidigt i morgon tar vi bussen tillbaka till Playa del Carmen och farrjan over till Cozumel. Ett stopp pa Diegos restaurang for var sista mexicanska lunch ar ett maste innan vi flyger tillbaka till USA. Dar vantar ytterligare sex dagar innan det ar dags for mig att flyga hem till er.

Mexico har varit underbart och det ar med sorg i hjartat jag maste lamna ett land som for alltid kommer ha en speciel plats i mitt reshjarta.

Vi hors snart igen...

//Theres