Det är över nu

Det är över nu, men jag kommer ihåg alla dagar med dig. Det är över nu

Så sjunger Gyllene Tider och så är det, det är över för mig nu. Igår blev jag klar med min utbildning efter 4.5 år vid Göteborgs universitet. Självklart med blandade känslor, men den största känslan är nog faktiskt att det inte riktigt har sjunkit in ännu. 

Fotograf: Elin No. 7 Sandgren

Efter en lång dag med opponeringar lämnade jag klassrummet, som jag har gjort så många gånger förr. Men denna gången var sista gången jag gjorde lämnade klassrummet som student. Nästa gång jag lämnar ett klassrum lämnar jag rummet som lärare. Häftig känsla...

Jag är extremt lyckligt lottad på så många plan. Igår när jag kom ut ur klassrummet blev jag helt chockad, på riktigt! Glada vänner hoppade fram och överraskade, kastade serpentiner och hurrade. Kramkalas och sedan drack vi bubbel i vårsolen. Eftermiddagen fortsatte tillsammans med flera nybakade gymnasielärare på Bee Bar. Därefter var vi ett glatt gäng som fortsatte vidare för middag och fotbollsmatch, Sverige - Island. Dagen och kvällen kunde inte bli mycket bättre. 

Tack Idan för ett gott samarbete
de senaste 10 veckorna!

Jag vill också tacka för alla gratulationer. Ett stort tack till var och en av er! 

//Theres

Theres + Juliete for ever!

Idag var det premiär för mig och min landsvägscykel, Juliete. Det var oerhört roligt, så roligt att jag bara fortsatte att cykla och cykla. Allt gick bra och premiärturen blev 2.7 mil lång inklusive en vurpa på ett övergångställe mitt på Mölndalsvägen. En kärring i en bil som hade väjningsplikt väjade helt enkelt inte. Jag som enbart rullade långsamt framåt, just för att inte bli påkörd hinner bromsa, men med cykelskor på hann jag inte reagera tillräckligt snabbt för att lossa skorna från tramporna och en vurpa gick inte att undvika. Arg som ett bi blängde jag på kärringen i den gula bilen. Om blickar kunde...


Om man bortser från den lilla vurpan och blodspillan så är jag helt fast inom landsvägscykling. Vilken rolig träningform! Jag som dessutom alltid gillat fart, både i bil och på motorcykel stortrivs när jag kan dra upp farten på en raksträcka och känna hur fort det går. 
Ja, jag lovar att jag ska vara försiktig, ni behöver inte vara oroliga.


//Theres

Jag är lärare. Jag vill inte bli slagen på jobbet. Jag vill inte slåss på jobbet.

I dagens media kan man läsa hur en lärare i Gällevare har blivit misshandlad av en tonårs elev efter att läraren har föst ut den stökiga eleven från matsalen. Eleven blev dömd för misshand i Gällivarie tingsrätt men lärarens begärda skadestånd uteblev eftersom tingsrätten avslog begärna med förklaringen att en tillsynspliktig lärare måste ha beredskap för våld och hot på samma sätt som exempelvis en ordningsvakt eller polis. Jag tänker inte änns bemöda mig att kommentera domen, utan vill bara att alla som inte jobbar i skolansvärld ska lyfta ögonen och bli medveten. Medveten om vad det är vardagshjältar utför varje dag i den svenska skolan. 


Lärare sökes akut

Det börjar bli luckor i lärarleden. Därför söker vi dig, positiva ja-sägare, som biter ihop och förstår att gilla läget. Du är stresstålig och kan ha många bollar i luften, medan din kommunikativa förmåga gränsar till det övernaturliga. Du bör ha en mångårig erfarenhet av konflikthantering, gärna i mellan­östern. En vaktutbildning eller tjänstgöring inom ordningspolisen är att före­dra. Djupa och breda kunskaper inom psykiatrin och/eller i allmänsjukvården ger förtur. Vaktmästaregenskaper är ett måste. Du är väl förtrogen med kommunal möteskultur där du förväntas prata utan att säga något. Dina förmågor att uttrycka sig i det svenska språket är goda och dina skriftliga formuleringar håller skolinspektionen och advokater på behörigt avstånd. Vidare är du en person som är van att hålla ett högt tempo. Du anser att huvudvärk och högt blodtryck är ett kvitto på ett väl utfört arbete.

Arbetstiderna är dagtid, kvällstid och helger, samt alla andra tidpunkter på dygnet och veckan. Sommarledigheten ger dig ett fint tillfälle att lära känna dina egna barn och din partner, alternativt hitta en ny partner.

Läraryrket är en livsuppgift som generar värden, som inte går att värdesättas. Därför bör du betrakta det blygsamma bidraget till lön som en ren bonus. Andra förmåner är fri tillgång på tevatten, Treo och blyertspennor.

Adekvat utbildning krävs, juristlinjen eller byråkratprogrammet, alternativt en lång erfarenhet på ett statligt verk. Viss undervisning kan före­komma. Därför är pedagogisk erfarenhet meriterande. Vi sätter stort värde på personlighet. Lojalitet, tystnad och tjänst­villighet är ledorden. Eftersom gratisarbete är en del av lärarkulturen bör du ha en bakgrund inom ideella verksamheter.

I Sverige ger vi kvinnor lägre lön. Därför ser vi helst kvinnliga sökande. Gärna unga med utflugna barn.

Märk din ansökan: ”Ekonomisk belastning”.

Varför det saknas lärare? Ingen aning, vi är lika förvånade som du. 

(Klicka här för att komma till op.se)

//Theres

Är det nu jag ska tacka för kaffet och checka ut?

En lång period med högt tempo är över, i alla fall för en stund och det märks nu när jag landar i min soffa på tisdagkväll och "försöker" titta på reprisen av prinsessan Estelle dop. Som sagt, jag "försöker" titta men måste blogg också, när jag egentligen allra mest bara skulle vilja däcka i sängen. Det är mycket nu...


Igår tatuerade jag mig igen, äntligen. Till minne av min styvpappa Stig  vars favoritblomma var vildkaprifol, sitter det nu en kaprifol och 13 blommor till runt om dom två årtal som sedan tidigare varit tatuerade på min vänstra underarm. Nästa projekt är att bygga på ytterligare en tatuering på insidan av vänster underarmen. Sen är det klart, eller, blir man någonsin klar?


Idag har jag skickat in min och Idas uppsats! Det är stort och det tog på krafterna kan jag berätta. Efter nästan fyra timmar av justeringar så ville jag kasta mig ut genom fönstret. På riktigt! Huvudvärken satt som en smäck dessutom. Tillslut kände jag mig nöjd och tryckte på sänd. En timme senare kom jag på att jag glömde bifoga bilaga nummer 3. Bilaga nummer 1 och 2 hade jag kommit ihåg, men vad hjälpte det då. Fula ord kom men gjort vad gjort. Tur nog går det att komplettera till opponeringen den 30 maj, men inte mindre förbannad på mig själv blev jag för det. 


Men trots mitt misstag så slutade dagen med att jag fick en helt fantastisk examenspresent av min pappa och min styvmamma. En landsvägscykel! Ler bara jag tänker på att min nya bästa vän står i källaren och väntar på att få ta med mig på en premiärtur. Tack pappa och Louise!


Nu ska jag och min huvudvärk titta på Estelles dop och tänka på landsvägscykling!



//Theres

10 dagar kvar

Om exakt 10 dagar avslutar jag min utbildning på Göteborgs universitet. Om exakt 10 dagar är 4 år och 6 månader över. Om exakt 10 dagar är 9 terminer till ända. Om exakt 10 dagar är jag arbetslös, typ. Livet som lärare kommer att få vänta på sig ett tag. I sommar blir det min femte sommar på anstalten och sen är det dags för flytten, som dom flesta av er redan vet om eller i vart fall har läst om här på bloggen. Det är med vemod, glädje, lite ångest, nerver och stolhet som jag lämnar min utbildning bakom mig och börjar ett helt nytt kapitel i mitt liv.

Att studera och att slutföra något så som en utbildning är en stor prestation, jag förstår det nu. Dom som är mitt uppe i det - kämpa på och ge inte upp. För er som aldrig gjort det men som funderar, står i valet och kvalet. Gör det, våga. Jag ska inte sticka under stolen med att det under perioder har varit skitjobbigt och utbildningen har framkallat massvis med ångest genom åren. Men nu när jag nästan är klar (om 10 dagar utifall att du missat det) så har det varit värd det, alla gånger!

Det var här det började, januari 2008

//Theres

Det doftar citron

Bland vänner och bekanta som inte äter lchf är det blandade reaktioner, fortfarande på vad jag äter, mängden jag äter och hur det smakar, det jag äter. En del är nyfikna och andra skeptiska. Jag har sedan jag började med lchf hävdat att detta är en livsstil som passar mig och som gör att jag mår bra. I jämförelse med allt annat jag testat är lchf utan tvekan det bästa, återigen för mig. Detta är för en del tydligen lite provocerande och måste ifrågasättas titt som tätt. Vi gör en deal här och nu. För dom som är nyfikna svara jag jättegärna på frågor och bjuder på olika recept och för er andra, så länge jag inte ifrågasätter er mat så kan ni väl sluta ifrågasätta min. Enkelt. 




För er nyfikna bjuder jag på ett recept hur tidningen Mat och Hälsa på citronmuffins (har grejat lite efter egen smak, som vanligt). 


Du behöver (20 muffins)
4 ägg
1 dl sukring + 1/2 krm stevia (jag ökade sukrin från 1/2 dl till 1 dl och lade till stevia)
125 g smält smör
100 g färskost
1 dl grädde
3 dl mandelmjöl
1 msk fiberhust
2 tsk bakpulver
0.5 tsk vaniljpulver
rivet skal från en citron


Gör så här:
 Sätt ungen på 175 grader. Vispa ägg och socker poröst. Smält smöret och rör ner smält smör, färskost och grädde i äggsmeten. Blanda alla torra ingredienser inkl citronskalet och rör ner i smeten. Fördela smeten i muffinsformar och grädda i mitten av ugnen i cirka 25 minuter. Variera smaken med vanilj, kardemumma eller varför inte kakao. Servera som dom är till en kopp kaffe eller med en klick grädde smaksatt med citron/vanilj. 


//Theres

"Vi mot världen"

Dags att börja ladda!



//Theres

Kokosplättar

Hittade ett recept på kokosplättar som jag bara var tvungen att testa. Lätt som en plätt (haha) att göra och goda blev dom också. Receptet är hämtat från 56kilo.se (klicka här) men som vanligt har jag ändrat receptet lite efter min egen smak. 



Det bästa med alltihop (förutom att dom var enkla att göra och blev goda givetvis) var att jag fick använda min älskade farmors plättjärn som jag fick ärva av henne. Det kändes som att farmor var här...


Kokosplättare (ca 70 st)
Du behöver:
5 ägg
2 dl kallt vatten
6 dl grädde
1/2 dl kokomjöl/kokosnötsmjöl
2 msk fiberhusk
1 krm salt
Gör så här:
Vispa äggen och rör sedan ner alla ingredienser. Låt stå och svälla i 8-10 minuter. Kör några varv med en stavmixer också så det inte finns några klumpar i smeten. Grädda plättarna i ett plättjärn (om du inte har något plättjärn så använd en mindre stekpanna för bästa resultat) på medelvärme (3-4).


//Theres

Min jobb- & idrottshelg

Denna helgen har inneburit två huvudingredienser för mig. Jobb, både lördag och söndag som i sig inte är ovanligt utan snarare en regel än ett undantag, och sedan en himla massa rolig sport på TV. I fredagskväll tackade jag nej till AW för att kunna få njuta, första av Diamond League och sedan hockey-VM, Sverige mot Ryssland istället. Efter jobbet i lördags bjöds det återigen på dubbla sportupplevelser. Första SM-finalen i handboll där Sävehofs dam- och herrlag plockade hem guldet för tredje året i rad och sedan hockey igen. Sverige möte Italien och lekte hem en 4-0 seger. Italiens målvakt Bellissimo vädjade att få bli utbyt i slutet på tredje period, och efter att ha blivit pepprad med skott under nästan tre perioder så förstår jag honom. 

Att jag är en idrottsnörd ut i fingerspetsarna är bekräftat sedan tidigare och det är ju helt fantastiskt att få njuta av bra idrott. Hoppas på fortsatt bra spel i hockey-VM och sedan väntar fotbolls-EM i sommar. Och då ska jag se Sverige-Englandsmatchen på stortbilds-TV på Gamla Ullevi. Kan det bli bättre stämning? Knappast. Och sommarens sportupplevelser är inte slut där, OS i London kommer bli årets höjdpunkt för en nörd som mig!

//Theres

Nu, lättare att vara miljövän

Att dra mitt strå till stacken till en bättre miljö vill jag verkligen göra, och gör så gott jag kan. I mitt hus finns det ett soprum där kan vi slänga brännbara sopor, kompostera och en pappersåtervinning. Jag ska erkänna att jag inte komposterar men jag slänger tidningar, sorterar glas,  pantar flaskor och burkar, sorterar glödlampor och batterier. Dock finns det ett problem för mig. Flaskorna ska transporteras till en återvinningscentral en bit bort i området och batterierna och glödlamporna ska åka hela vägen till Renova i Sävedalen. Jag fixar det, men det blir alltid ett projekt som involverar hjälp av andra och en bil. Miljövänligt?

Min hyresvärd har haft den goda smaken, efter att vi hyresgäster har önskat bättre återvinningsmöjligheter, byggt om och ut vårt soprum. Igår kväll när jag skulle slänga soporna så hade Renovas olika återvinningskorgar placerats ut. Vilken glädje! Jag gick rask tillbaka till min lägenhet och började organisera för sortering av plats, kartong, plåt och kompost. Nu jäklar ska Börjessons residenset bli grönare än någonsin. Jag kan alltså utan att påverka miljön, sortera mer eller mindre alla mina sopor, i min närhet, utan minsta ansträngning. Halleluja! Min teori är nämligen att det är tillgängligheten som är avgörande för om människor vill och ska bidra till en hållbar stad - fler soprum med sorteringsmöjligheter till folket!


//Theres

(se) Min helg

Denna helgen har varit min första lediga sedan i påskas. Det har varit underbart skönt och jag har njutit varje sekund! Tänkte presentera hur min helg har sett ut genom några sköna bilder. 
(i kronologisk ordning). 

Glass i vårsolen 

Ett skoj cykelpass

God middag tillsammans
med gamla & nya vänner

 

Träna golf med mamma

Hemlagad pizza & hockeykväll...

...tillsammans med David

 Frukost

Träning

En härlig power walk 

Vika tvätt

Eftermiddagsfika med hemmagjord frozen yoghurt

Partiledardebatt

//Theres

Vad är fattig?

I morse intervjuades Frida Martinsson, 25 år från Malmö i TV4:s Nyhetsmorgon. Detta av anledning att P1 sände ett program den 1 maj, Kluvet land - Ingen är vän en fattig. (Klicka här för att lyssna). 

Frida Martinsson. Bilden är lånad
 från stureplan.se

Frida är 25 år och har jobbat på krogen sedan hon var 14. Hon har serverat, diskat, städat, blandat drinkar och suttit i kassan. 

Frida behöver tre olika jobb för att pengarna ska räcka till mat och hyra. Men hon vet aldrig när hon ska jobba. Oftast blir hon inringd på ett par timmars varsel. Fast anställning har hon aldrig varit i närheten av. Nu ringer telefonen inte lika ofta; i flera veckor är den tyst. Fridas stjäl toapapper på restauranger och börjar sälja sina möbler. Hon har inte råd med mat och rasar i vikt. Hennes stora dröm är att bli barnprogramledare i tv, men om inte telefonen ringer snart kommer hon att bli hemlös.

Först lyssnade jag med stort intresse på Frida och hennes berättelse om hur det är att leva i fattigdom. Jag blev arg och kände sympati med denna unga kvinna. Men en bit in i intervjun blev jag istället förbannad. För i slutändan med enkel huvudräkning är jag fattigare än Frida är! Jag äger till exempel inte en bostadsrätt i centrala Malmö! 

Jag googlade Frida och hamnade på en blogg som gav sin syn på "Fattiga" Frida. Intressant läsning om man hört Frida berätta (klicka här). Frida 25 år känner sig fattig men enligt egen utsago är lyckligt lottad som känner folk i krogbranschen som kan skriva upp henne på gästlistor så att hon kan bli bjuden på öl, det är hennes syn på fattigdom. Jag köper inte Frida för 5 öre! Det är inte synd om Frida!

Jag vet hur det är att slita, jobba extra, studera och att vända på varaenda krona för att ha råd. (som så många andra). Men vi skapar vårt eget liv - så även "Fattiga" Frida, 25 år!

//Theres

1 år - Utvärdering

För drygt ett år sedan bestämde jag mig! Jag var trött på att vara överviktig och att min träning inte gav synliga resultat. För exakt ett år sedan byte jag livsstil! Från ett liv med fullkorn och lightprodukter till ett liv utan kolhydrater och socker. Jag blev en lchf:are och jag ångrar det inte!

Jag har i dagsläget gått ner 18.3 kilo. Målet har under resans gång förflyttats framåt och mitt senaste mål har varit -20 kilo på årsdagen (1 maj 2012). Jag nådde inte ända fram men nästan. Som den tävlingsmänniska jag är retar det mig men jag är ändå rätt nöjd med mitt resultat. Minus 18.3 kilo!

Frågor från vänner, familj och bekanta har varit många. Jag har med glädje svarat och berätta hur jag känner och hur jag mår. Att frågorna har varit många tänker jag, beror på att resultaten faktiskt har kommit. Det syns att jag har gått ner i vikt. Jag började på en storlek 44 och har på ett år gått ner till storlek 34. Hela min garderob är utbyt och fylls dessutom stadigt på. Nu är det betydligt roligare att köpa kläder vill jag lova.

Min resa slutar inte här, utan jag kommer att fortsätta att leva med lchf. För mig har lchf inte varit en bantningskur utan en livsstilsförändring. För första gången i mitt 30-åriga liv har jag hittat en sund livsstil som fungerar, för mig. I kombination med träning så ser även jag (trots att min hjärna många gånger vill se något annat) att jag idag har en sund kropp. Detta har givetvis gett mersmak, och i juni nästa år är det jag som ska cykla Vättenrundan!

//Theres