Rösta på Roslagens lucia 2011

Min lillkusin, Helena Lodin (kandidat nummer 6) är en av Roslagens luciakandidater 2011. Hur stolt blev inte storkusin nu! Klicka här för att lyssna och rösta på Roslagens lucia. Se nu till att bästa lillkusin vinner!

Från vänster: Emma Klaar, Teresia Lindgren, Emma Fridén, Louise Tamp, 

Mimmi Andersson, Helena Lodin och Hanna Kindberg.

Foto: Johan Wahlgren

//Theres

Tiden rinner iväg...

Jag kan inte sitta still och jag är jämt på språng, det är nästan så alla ser på mig och även jag själv faktiskt. Trivs med det men fatta hur skönt det ska bli med semester om tre veckor! Tiden rinner iväg och egentligen hinner jag inte sitta i soffan och blogga nu heller. Måste fixa matlådor till helgen då jag ska jobba, sedan iväg till träningen för att ikväll äta middag hos pappa och hans fru. Men om du bli stressad av mitt ospantana liv så ska du veta att jag blir sjuk stressad av att bara titta i min almanacka och inse att det knappt finns någon ledig dag fram till planet lyfter. Dessutom måste jag inhandla en ny bästis innan jag får panik. Planering för 2012 har ju redan börjat såklart...


//Theres

Julstämning. Till och med hos mig.

Utanför mitt fönster strålar vår flaggstång som en ljusgran alá Liseberg. Jättefin men jag blev väldigt överraskad när jag upptäckte det förra veckan. I år satsar dom det lilla extra i Kålltorp. Nu på söndag är det första advent och det ska jag fira med att sätta upp advetsstjärnor i mina fönster. Eftersom jag dom senaste åren inte firat jul hemma i Sverige så blir det inga tomtar, renar eller rött glitter men adventsstjärnorna har jag faktiskt lagt ner både tid och pengar på att införskaffa mig, så upp ska dom alla gånger. Jag brukar inte ha någon julkänsla men i år har den om än lite krupit fram. Kanske är det av den enkla anledningen att den 24 december, på julafton kommer jag vakna i Tulum, Mexico och den svenska julstämningen kommer vara väldigt långt borta just då. Eller beror det på att den uteblivna vinter med snö, is och slask gör att jag innerst inne är lite extra glad. Jag vet inte vad min julstämning beror på men jag vet att jag ser fram emot adventsstjärnor, glögg, lussekatter (lchf såklart) och julsånger i mängder - i alla fall fram till den 16 december. 


//Theres

Jag minns Lasse Brandeby

Jag vill också minnas Lasse Brandeby en dag som denna. En man som jag vuxit upp med, Lasse och han karaktärer. Jag som var barn på 90-talet minns med glädje både julkalendern och Rena rama Rolf till exempel, och Kurt Olsson ska vi inte prata om - tack för skratten! Lasse var en folkkär skådespelare och som levererade göteborgs-hysterisk-besser-wisser-humor på ett förstklassigt sätt. Vi minns dig Lasse!



//Theres

Naket och vacker

Igår var jag och lyssnade på Melissa Horn som uppträdde på Göteborgs Konserthus. Jag hade sett fram emot konserten sen i somras och det var helt klart värd väntan! Jag har aldrig upplevt en artist som är så enkel i sitt framträdande men som levererar så otroligt mycket till sin publik. Rakt och upp ner står Melissa på scenen och sjunger. Det finns inget påklistrat, det är bara vacker, underbart och helt fantastiskt. 

Jag är ingen fotograf men 

ett smakprov i alla fall.

//Theres

Doftar nybakat i hela lägenheten

Lchf innebär inte bara bacon, bea-sås och fetta biffar. Nej, det finns så mycket mer gott att laga och baka. Härom kvällen testade jag att baka chokladmuffins. Yes, du läste rätt, chokladmuffins. Givetvis innehåller dom både lite kolhydrater och lite sötning men i jämförelse med en vanlig socker-bomb -till-muffins så är dessa ett bra och gott alternativ. Dessutom var dom gjorda på ett huj så nu är frysen full av mumsiga chockladmuffins. Kom förbi på en fika!

Chokladmuffins 

(Det blir cirka 24 stycken. Jag använde små muffinsformar) 

(Recept: Annika Sjöö)

Du behöver:

150 gram smör

250 gram mandelmjöl

1 dl agavesirap (jag använde 0.7 dl)

4 ägg

4 msk kakao

1 tsk vaniljpulver

2 tsk bakpulver

1 msk fiberhusk

För den uppmärksamme läsaren: 
räkna muffinsformarna

Gör så här:

Sätt ungen på 200 grader. Smält smöret och låt svalna. Vispa ägg och agavesirap tills det är fluffigt. Blanda i dom torra ingredienserna och blanda till en jämn smet. Rör i smöret sist. Klicka ut smeten i muffinsformar och grädda i mitten av ugnen i cirka 13-15 minuter. 

//Theres

Min humor 100%

Jag skrattade så jag grät när jag fick se detta klippet. Alla som känner mig vet ju om att jag tycker att barn ska rätta sig efter vuxna och inte ta för mycket plats, typ. Jimmy Kimmels uppmaning till föräldrar gjorde mig lycklig i hela kroppen. Det finns människor som uppskattar äkta humor, fortfarande!





//Theres

I början av slutet

Om ni undrar över frånvaron på bloggen beror det på att jag har haft "semester" (studenter har inte semester - dom tar sig obetald semester. Jag är inte bitter). I fyra dagar har jag besökt vår Kungliga Hufvudstad. Där har jag bara varit, blivit bortskämd, umgåtts med vänner och släkt. Vi har lyxat med shopping, massa god mat och allt annat som hör "semester" till. Jag hade så himla trevligt att jag seriöst funderar på om Stockholm kan vara en destination som jag ska bo i? Men som jag sa till min kära mor, som absolut inte vill att jag ska flytta till hennes gamla hemstad, 

"Det är tur för dig mamma att det är dyrt att bo i Stockholmsinnerstad, 

eftersom det är där jag måste bo! 

Slutsats: jag blir kvar i Göteborg, ett tag till"

Väl hemma igen är det skolan som gäller och det är som rubriken antyder, början av slutet. En kursare och jag skriver sedan drygt en vecka tillbaka vårt examensarbete. Ja, du läste rätt, EXAMENSARBETE. I januari är jag officiellt klar lärare trots att jag valt att läsa ytterligare en termin till våren, men ändå. Det känns i och för sig inte särskilt märkvärdigt att skriva uppsats (igen) eftersom lärarprogrammet måste vara den utbildning (rätta mig om jag har fel!) där man som student skriver flest uppsatser, ever! Totalt kommer jag att ha skrivit en B-uppsats och tre C-uppsatser när jag är klar vid Göteborgs Universitet. Så om dina barn kommer komma hem och undra över deduktiv eller induktiv metodansats eller om den prövbara hypotesen kan falsifieras eller inte, då vet du anledningen. Är det något som lärare kommer att kunna vid sin examensdag är det vetenskaplig metod och forskning. Halleluja! 

//Theres

Åldringar gör mig glad

När jag checkade in på gymmet i morse så mötes jag av en underbar syn. Vi kan kalla dom Agda och Sture. Agda och Sture är ett äldre par på cirka 75 år så besöker gymmet regelbundet, för lite kondition och styrketräning som avslutas med massage i massagestolarna som finns att låna. 


Det finns så många saker med synen som gör mig lycklig i hela kroppen. Deras kärlek, viljan till ett gott och hälsosamt liv, det gemensamma engagemanget och sista men absolut inte minst, deras leenden som dom utbyte med varandra där dom låg i varsin massagestol. Så här vill jag också ha det när jag blir gammal. Med ett leende på läpparna delar vi allt, till och med maskinerna på gymmet. Det är kärlek det!


//Theres

Kyckling + curry + coleslaw = oslagbart gott

Hur mycket man är måste jobba eller plugga så slutar inte magen att vilja ha mat. Så igår när jag kom hem efter jobbet blev det till att ställa sig vid spisen och laga middag men så gott det blev!

Kyckling i currysås med coleslaw (4 portioner)

Du behöver:

En hel kyckling (jag köpte en färdig grillad i affären)

En burk cocosmjölk

1-2 dl grädde (det blir väldigt mkt sås med 2 dl men såsen kan sparas eller så tillsätter du mer kyckling)
100 gram färskost
3-4 smk curry

1/2 tsk chillipulver
Salt
Coleslaw

Vitkål

Majonnäs

Creme fraiche

Salt 

Svartpeppar


Gör så här:
Rensa kycklingen. Bryn smöret och fräs på curryn. Häll på grädde och låt koka upp. Häll i cocosmjölken och krydda med chillipulver och salt. Smaka av. Ha i färskosten och rör ut så såsen blir slät. Lägg sist i den rensade kycklingen och låt puttra i cirka 5-7 minuter. 

Strimla vitkålen och blanda ihop med majonnäs och creme fraiche tills du får en bra konstisens (jag använde inga mått). Smaka av med svartpeppar och salt. Smaklig lchf-middag!

//Theres

Min tapet uppskattas inte av alla

En vän till min uppmärksammade mig på en artikeln i Aftonbladet om en tapet. Inte vilken tapet som helst, utan min egna tapet som pryder en av mina vägg. Må hända att tapetens motiv faktiskt inte passar sig i ett familjerum hos kommunen och att den som sålde tapeten inte var lika omtänksam som han som sålde tapeten till mig var. 


I tapetaffären:
Säljare: Har du tittat noga på tapeten?
Jag: Nja...jo det har jag väl...
Säljare: Säkert?! Titta noga och titta nära.
Jag: (tycker nu att säljaren är allt annat än en duktig säljare) Okej...(böjer mig fram och tittar noga på tapeten). Okej...
Säljare: Ser du inte vad det svarta är?
Jag: Ehhh, nej...eller jo...vänta lite...
Säljare: (med mycket lågt tonläge och allvar i rösten) Det är små kalashnikovs. Alltså små vapen...
Jag: Jo jag ser det.
Säljare: Ville bara att du skulle vara medveten om motivet innan du köper tapeten.
Jag: Tack, det var snällt.
Säljare: ...men...?
Jag: Fyra rullar av kalashnikovs-tapeten tack! 


Klicka här och läs om kommunen som ratade min tapet.


//Theres

Mitt icke problemfria liv

Detta blogginlägg har jag dragit mig för att skriva men nu är det dags känner jag. Jag vill ändå förmedla till er, mina kära läsare att jag inte lever ett problemfritt liv, även om det många gånger verkar så. Jag är precis som ni, en vanlig människa. 

Den uppmärksamme har eventuellt någon gång sett att jag har långa ögonfransar. Yes, så är det. Jag får ofta frågan om dom är äkta och en hel del komplimanger för mina långa ögonfransar. Jättekul och ja, dom är 100% äkta. Men det är faktiskt inte alltid lätt att ha långa ögonfransar ska ni veta. Dom ställer till problem, problem som är riktigt irriterande.

- På sommarhalvåret bär jag mer eller mindre alltid solglasögon (älskar solglasögon!). Men ögonfransarna går emot glaset på insidan vilket medför att jag inte kan använda alla modeller jag vill. Dessutom behöver jag putsa dom ofta eftersom ögonfransarna "kladdar" ner glasets insida.

- Ibland växer en ögonfrans lite som en vilddjungel och jag behöver frisera och hjälpa hårstrået på traven. Problemet är när hårstrået väljer fel väg och växer in mot ögat och skaver mig till dess förbannelse i (!) ögat. Detta problem råkar nog många andra också ut för men med tjocka och många fransar som jag är lyckligt lottat med är det svårt att frisera utan att frisera hela ögonfransraden, typ. 

Nu vet du hur jag har det. Men jag överlever...

//Theres