Nedräkning - 3 dagar kvar

Redo för en vecka i Alperna

På lördag klockan 8.00 sätter jag mig på ett tåg som ska ta mig till Stockholmscentral, där möter Nina mig och vi tar oss vidare till Arlanda och Italien. En vecka med skidåkning, afterski och pjäxdans väntar på oss. Enligt ryktena ska det finnas massor av grym skidåkning, afterski och en hel del danskar. De två första sakerna kan jag leva med (!) men massor utav danskar...

Jag har ju trots allt varit skidåkare sedan tre års ålder och aldrig att en dansk har imponerat på mig i backen. Dom kan ju inte åka! Jo en dansk kan åka, Mads. Han jobbade som skidguide och bodde ihop med oss när jag säsongade. Han var grym på telemark, och som förde detta telemarksåkare blev jag imponerad av hans skicklighet. 

Apropå danskar och skidåkning så minns jag en episod. Jag jobbade som gruppchef i liften 2005-2006 och vid ett tillfälle när vi sitter inne i ett av lifthusen hör vi hur musikanläggningen plötsligt dör, det blir knäpptyst samtidigt som vi hör världen smäll. Jag och en kollega rusade ut och möts av en ganska komisk syn. Musikanläggningen ligger utspridd i 1000 bitar och i (!) husväggen ligger en kille med skidor och stavar ihoptrasslade huller om buller. 
- Hur gick det?!
- Jeg kunne ikke bremse, jeg ved ikke hvad jeg skal gøre.
Då ska ni veta att bromsträckan är cirka 300 meter efter att en röd backen har sitt slut innan man når liften och lifthuset. Dansk(jäveln) hade såklart kört störtlopp från toppen rakt ner och när han väl började närma sig så kunde och hann han inte bromsa. Det kostade oss en musikanläggning och honom, säkert några blåmärken men vi fick oss ett gott skratt efter att ha skrapat ner dansken ifrån husväggen. 

//Theres