En hälsning från down under

En tidig morgon

Livet rullar på i en farligt snabb takt. Jag hinner med det absolut mest nödvändiga just nu. Jobb, träning, äta och sova (knappt). Allt annat måste tyvärr stå tillbaka. 

Det är inte särskilt roligt för tillfället. Det är mycket som sliter och det är jobbigt. Men för att hålla huvudet ovanför vattenytan så har jag mina underbara kollegor (ni är otroliga), min familj (tack för att ni finns i vått och torrt) och vänner (ni betyder allt). Utan er hade jag nog faktiskt inte pallat med så som jag trots allt gör. 

I helgen bär det av till den nya lägenheten och det ska bli mysigt att få skapa ett gemensamt hem tillsammans med Antti. I våras flyttade han in i min lägenhet och det blev nog aldrig riktigt "vår" trots allt. Dessutom ska det bli riktigt skönt med mer klädförvaring!

Jag sitter på jobbet för att om 35 minuter ha mitt första föräldrarmöte. Min nya kollega har inte börjat jobba hos oss ännu så jag får helt enkelt köra solo. Det är lite fjärilar i magen, jag måste ju leverera. Jag kan tänka mig själv om jag hade varit mamma, vilka förväntningar jag hade haft på mina barns klassföreståndare. Önska mig lycka till!

//Theres