Pussla gör vi alla

Dagarna rullar på som vanligt, jag jobbar, tränar och hänger runt med familjen och vänner. I morgon blir det middag och bio för att fira en 30-åring. Middagen och bion är själva presenten från oss till henne. 

Det är inte bara jag som pusslar ihop mitt liv mellan allt som ska hinnas med att göras utan det gör givetvis mina vänner också. Att få ihop en kväll, som i morgon med middag och bio kan lätt urarta till ett helt projekt. Jag vet att jag har mycket att göra men än så länge har jag bara mig själv att ta hänsyn till. Ingen man eller några barn. Hur man kan pussla ihop livet (så som jag lever mitt) med mer att ta hänsyn till än vad jag har (just nu) är helt obegripligt. Jag är på mitt jobb klockan 7.30 varje morgon. Tränar jag är jag hemma i runda slängar 19.30-20.00 och då är det mat, dusch och soffan som lockar mest innan John Blund knackar på. Har jag en tärningsfri dag så är jag hemma något tidigare men då är jag ofta uppbokad på annat. Om det då skulle ha funnits barn där hemma så vet i sjutton hur det hade gått? Jo jag förstår givetvis att man får prioritera om men där är jag inte i mitt liv. I alla fall inte i min tanke. Kanske kommer det, kanske inte. 

//Theres