torsdag 18 november 2010

Syns jag?

Jag tror ni alla känner igen känslan av att möta en person som du just då i alla fall inte alls har lust att hälsa på alternativt aldrig vill hälsa på. Det hände mig idag. 


Jag var inne i Telenor butiken (jag älskar min nya operatör Telenor by the way) och blev expedierad av en mycket trevlig säljare. Vi står och pratar om min nya IPhone (jag älskar min nya IPhone by the way) och hon hänvisar mig till teknisk support. Glad i hågen tackar jag för mig och ska lämna butiken när jag tittar upp (numera tittar jag sällan upp utan går med nedböjd huvud och råstirrar på min IPhone). Till vänster vid ingången står min före detta pojkvän och tar en kö-lapp. Shit, hinner jag tänka innan benen automatiskt styr mot ingångens högra sida. Jag förstår att jag måste lämna butiken på ett mycket diskret sätt. Gör mig lite osynlig helst. Två andra män står vid en disk strax innanför ingången och får hjälp av en säljare och på något jätteskumt sätt lyckas jag snika mellan männen och disken. 
- Ursäkta mig förlåt, piper jag fram medan jag slår till den ena man med min ryggsäck. 
Männen och säljaren tittar irriterat på mig och på allt det utrymme som faktiskt finns bakom männen. Jag känner i hela kroppen hur dom tänker "är hon helt dum i huvudet?!". Det är okej att tänka så om mig just då. När jag snikt emellan uppkommer nästa problem. En kvinna med barnvagn kommer in i butiken precis när jag ska smit ut. Satan, hinner jag tänka den här gången. Jag inser millisekunderna innan att vi ska krocka, sen krockar vi. 
- Ursäkta mig förlåt, piper jag fram för andra gången på loppet av 10 sekunder. 
Jag tittar upp och ser att säljaren, de båda männen, några andra kunder i butiken OCH min före detta pojkvän tittar på mig. Helvete, hinner jag tänka innan jag lämnar butiken i storstilad stil. 


Det är tur att Telenor har en mycket bra kundservice, via telefon!


//Theres

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar