På dagens gp.se kan man läsa en artikel (klicka här för att läsa) om en 61-årig man som helt provocerat blir mycket svårt misshandlad på Kortdela Torg mitt på dagen. Prognosen är att om han överlever kommer han troligen aldrig mer kunna resa sig upp. Ett gäng ungdomar på cirka sju-åtta stycken slå och sparkar mannen så pass illa att han just nu, i detta svävar mellan liv och död. Av dom människor som bevittnade händelsen vågade ingen ingripa.
Jag bli så jäkla arg och ledsen när jag läser om det som hänt. Arg och ledsen av flera anledningar. Först och främst för den 61-åriga mannen som, vad han än sa till ungdomarna inte förtjänar att bli dödsmisshandlad. Våld kan aldrig vara okej! Dels också för att dom ungdomar som utfört misshandeln inte förstår (?) vilka konsekvenser en sådan idiotiska sak innebär för en annan människa. Förstår dom att dom kan ha dödat mannen? Eller i bästa (!) fall - gjort honom invalid för resten av hans liv?! Ordet idioter är i min värld ett för svagt ord för vad jag tycker om dom! Jag blir även ledsen över hur människor som bevittnar händelsen inte kan eller vågar gå emellan och visa på civilkurage. Jag förstår att i just det ögonblicket är det rädslan som stoppar människor från att agera, rädslan för att själv råka illa ut. Men om inte vi, medmänniskor ställer upp för varandra vem ska då göra det?
I somras blev jag vittne till en svår misshandel mellan två gäng där en av männen bland annat fick ta emot sparkar emot huvudet. Jag ringde 112 och utan att tänka gick jag sedan emellan medan alla andra stod och tittade på. I efterhand kanske det var dumdristigt men mitt civilkurage var starkare än min rädsla och i mina ögon gällde det att rädda liv. Naivt nog tror jag att någon också skulle gå emellan om det var jag som behövde hjälp, men tyvärr är det nog bara en utopi i min drömvärld...
//Theres
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar