Tack Anja Pärson!

Mamma och pappa tog med mig på skidsemester innan jag kunde gå och jag stod själv på skidor första gången när jag var 3 år gammal. Där väcktes ett stort intresse för att åka alpint och med åren också ett intresse för att följa den alpina världscupen. 


Först var det Pernilla Wiberg och Thomas Fogdö som var idolerna. När dom försvann av olika anledningar så klev Anja Pärson fram och blev snabbt min nya idolen. Jag har följt Anja under hela hennes karriär och oavsett vad andra har sagt eller tyckt om henne så har jag imponerats av Anja som den stora idrottskvinna hon är. Hon är en person med en enorm vinnarskalle som vågar satsa och gå sin egen väg. 

Igår körde hon sin sista tävling och väl i målfållan var karriären över och mina ögon fylldes med tårar. Vilken kvinna! Hon har vunnit allt man kan vinna och kan nu med högt huvud lämna den alpina arenan med stolhet. Att Anja kommer bli framgångsrik inom hennes nästa karriärsval tvivlar jag inte på en sekund. Men i min värld kommer hon fattas nästa gång jag ser en alpin tävling. Tack Anja!


//Theres