Mitt 2012

Då har årets sista dag kommit, 31 december 2012. Jag tänkte i detta blogginlägg sammanfatta mitt 2012. När jag går igenom året som gått inser jag att det var ett år med stora händelser för mig. 

Året började med att jag kom hem från USA. Jennifer och jag hade rest runt i Mexico över jul och nyår och sedan tillbringade jag fem dagar hos Jennifer och Martin i USA. Väl hemma i Sverige igen gick Camilla och jag upp med vårt examensarbete och jag påbörjade sedan min allra sista termin på min utbildning. Under våren drabbades jag av panik att jag snart var färdigutbildad men inte har någon aning om vad jag egentligen ville göra. Jag funderade på Östersund och kollade upp jobb och boende. I juni avslutade jag min 4.5 år långa utbildning och lämnade Göteborgs Universitet bakom mig som utbildad lärare i geografi och idrott och hälsa. Jag kunde då konstatera, vart tog åren vägen?

I september åkte mamma och jag till New York, min 30-årspresent från henne. I New York möte jag sedan Jennifer och tillsammans körde vi i en Fiat 500 Sport från New York till Miami. Jag blev kär i staden som aldrig sover, New York och fick uppleva Miami beach på riktigt.

Under våren och sommaren hade jag sökt cirka 60 jobb men inget napp. Under min resa hör en rektor av sig och vill träffa mig när jag kommer hem. Jag landar i Sverige en tisdag, ringer rektorn på onsdag, går på intervju på fredag och får jobbet på fredagkväll, det minns jag väl! Ett vikariat som idrottslärare på 80% fram till den 19 december. Inte en dröm men ett jobb och hade jag tur kanske det kunde leda till ett förlängt vikariat, det var så jag tänkte. Idag vet jag att vikariatet blev 100% och en tillsvidareanställning.

Under året hade jag fortsatt min livsstilsförändring med lchf och i slutet på september hade jag nått mitt mål med råge. 23 kg hade jag gått ner på 16 månader och jag kom i mitt livs form under 2012. Jag hade hittat ett verktyg som fungerade för mig och som inte var en bantningskur utan en livsstilsförändring. För första gången någonsin hade jag fått en relation till mat och min kropp som jag kunde leva med.  

2012 var också året då jag vågade öppna mitt hjärta för kärlek igen. I februari träffade jag Sailor boy. Det var som om en blixt hade slagit ner i mig. En perfect match men efter många turer blev det i slutändan inte vi ändå. Även om han, jag eller vi i omgångar hoppades, längtade och trodde så vill världen något annat. Jag var ledsen och många tårar rullade ner för min kind men jag lärde mig något oerhört viktigt, att jag vågade öppna mig igen, det tog sex år att få tillbaka tilltron och känslan. 

Under året började också mitt intresse för landsvägscykling växa och i examenspresent fick jag min första landsvägscykel. En Merida som jag döpte till Juliete. Under sommaren blev det flera turer och jag bestämde mig för att cykla Vätternrundan 2013. När Sportlife erbjöd sina medlemmar ett träningspaket med gemensam cykelträning, föreläsningar och Vätternrundan som ett gemensamt mål slog jag till direkt. På kuppen fick jag en ny vän, Pernilla. 

Året har kantats av stora livsavgörande händelser för mig och jag kommer minnas 2012 som ett bra år. Året då jag blev vuxen.     

Gott nytt slut och ett riktigt gott nytt 2013 önskar jag dig!  

//Theres